Det händer en del i mitt liv men jag är rädd för att allt ska gå åt helvete!
Jag fick veta att jag fått en praktikplats på Irland. Jag är sjukt glad men mitt hjärta börjar banka och det känns som om jag inte alls är förberedd på det. Jag vet inte riktigt om jag kommer att klara av att vara själv. Saker som jag aldrig gjort förut kan ibland skrämma mig. Suck!
Men om man ska det positiva...Jag får en praktikplats, en intressant sådan till skillnad från dem som fanns att välja mellan på MAH. Jag får en upplevelse som jag aldrig varit med om. Jag har redan hittat en tjej som vill hyra min lägenhet under den tiden jag är borta. Hum, det ser väl rätt bra ut eller hur? Glädjande nyhet från mina vänner...."om du åker till Irland, så ska vi också åka till Irland" =)
Apropå vänner, jag har nog gjort en del rensningar, om man nu får säga så! Jag kan inte ha massa vänner som jag lägger energi på som INTE skulle göra detsamma på mig. Och egentligen, vill de inte göra det, är de då vänner? Så egentligen har jag inte gjort en rensning bland mina vänner, jag har pekat ut dem som inte är det och antagligen aldrig har varit det! Stort steg för mig, antagligen inte märkbart för andra!
Börjat "dejta" lite lätt, men det är inte så roligt. Jag orkar inte riktigt med de här spelen som körs och om jag nu ändå ska utomlands så känns det lite som om det är dumt att utsätta sig för det. Meeeeeeen...alla vill väl ha lite mänsklig kontakt...eller?
Jag hoppas att min roadtrip går bra och att den blir av! USA here I come! Med två vänner som jag hoppas inte ångrar sig nu! Man vet ju aldrig. Har iaf pengar undansparade. Men vill verkligen spendera dem på resa! Har jag levt halvfattigt för att kunna resa borde det fan bli av!
Men det mesta som är jobbigt är över, praktiken är slut, skolan med, och snart har jag lägenheten för mig själv. Jag älskar min vän som bor här, men jag är nog en person som måste kunna stänga dörren om sig och bara vara..! Det är mitt fel och mina känslor...men det är så det är!
"If you´re dreaming about an ending, your journey has not yet begun"
Jag fick veta att jag fått en praktikplats på Irland. Jag är sjukt glad men mitt hjärta börjar banka och det känns som om jag inte alls är förberedd på det. Jag vet inte riktigt om jag kommer att klara av att vara själv. Saker som jag aldrig gjort förut kan ibland skrämma mig. Suck!
Men om man ska det positiva...Jag får en praktikplats, en intressant sådan till skillnad från dem som fanns att välja mellan på MAH. Jag får en upplevelse som jag aldrig varit med om. Jag har redan hittat en tjej som vill hyra min lägenhet under den tiden jag är borta. Hum, det ser väl rätt bra ut eller hur? Glädjande nyhet från mina vänner...."om du åker till Irland, så ska vi också åka till Irland" =)
Apropå vänner, jag har nog gjort en del rensningar, om man nu får säga så! Jag kan inte ha massa vänner som jag lägger energi på som INTE skulle göra detsamma på mig. Och egentligen, vill de inte göra det, är de då vänner? Så egentligen har jag inte gjort en rensning bland mina vänner, jag har pekat ut dem som inte är det och antagligen aldrig har varit det! Stort steg för mig, antagligen inte märkbart för andra!
Börjat "dejta" lite lätt, men det är inte så roligt. Jag orkar inte riktigt med de här spelen som körs och om jag nu ändå ska utomlands så känns det lite som om det är dumt att utsätta sig för det. Meeeeeeen...alla vill väl ha lite mänsklig kontakt...eller?
Jag hoppas att min roadtrip går bra och att den blir av! USA here I come! Med två vänner som jag hoppas inte ångrar sig nu! Man vet ju aldrig. Har iaf pengar undansparade. Men vill verkligen spendera dem på resa! Har jag levt halvfattigt för att kunna resa borde det fan bli av!
Men det mesta som är jobbigt är över, praktiken är slut, skolan med, och snart har jag lägenheten för mig själv. Jag älskar min vän som bor här, men jag är nog en person som måste kunna stänga dörren om sig och bara vara..! Det är mitt fel och mina känslor...men det är så det är!
"If you´re dreaming about an ending, your journey has not yet begun"

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar