Vem Är Jag?

Jag var hemma hos min kompis Yana och vi snackade lite. På det sättet som ingen av oss hunnit göra på väldigt länge. Ett ärligt snack om allt som bara flög runt i huvudet. Jag berättade för henne hur orolig jag var för framtiden med jobb och så, om någon kommer att anställa mig och vad jag ska söka för jobb överhuvudtaget. Yana hjälpte mig med lite "mindtraining" där hon bad mig att beskriva mig själv med några egenskaper som jag hade. Och ge exempel utifrån det. Det var fan svårt!! Man borde veta vad man själv är bra på men jag hade ingen aning. Och även om jag kanske hade några tankar kring det kände jag någon form av skuld när jag sa det. Yana sa att kvinnor har en tendens att inte våga säga hur bra dem är. Det finns nog en sanning i det.

Jag har haft perioder då jag känt mig stolt över den jag är, men det har alltid kommit något som slagit mig på käften och dunsat mig ner till marken. Typ en form utav jantelagenskarmaknytnäve. Du ska inte tro att du är bra för det har du inte förtjänat!!
Så känns det, men varför? Varför kan jag inte vara stolt över den jag är? Jag är fortfarande rädd att folk tittar på mig och viskar om mig. Att jag är ful och att jag inte är bra på något. Inte hela tiden, det hade ju varit riktigt hemskt. Men ibland, kommer sådana känslor över mig och jag känner mig så liten. Jag trodde att jag skulle kommit över det här nu. Jag blir så frustrerad på mig själv!!

När jag kom och tänka på det så har jag nog känt så ett tag. Fast kanske inte medgett det riktigt. Det är så mycket jag borde vara, och det ger mig ångest eftersom jag inte är det. Usch, ett sådant I-landsproblem det känns som.

Jag säger att jag är empatisk, men jag har nog övergått till att bli sympatisk. Jag mår dåligt över att jag mår dåligt eftersom jag vet att det finns andra som mår sämre, och att jag därför inte har rätt att må dåligt. Jag tar emot skit från folk för om jag stod upp för mig själv, så skulle det kanske såra den andra personen, och jag vill inte vara en dålig person. Det hela har gått överstyr på något sätt. Jag måste acceptera mina dåliga sidor, och acceptera att andra tycker att dem är dåliga. Lets face it, man kan inte gilla allt hos alla. Sen är det en smaksak, det någon ogillar, gillar någon annan.

Jag har nog en del att ta itu med, kanske dags att börja göra lista igen som jag gjorde innan. Det funkade inte helt fel!

IDAG:
Tvätta -gjort (och allt hann bli torrt)
Vika tvätt - åååååh vad tråkigt
Städa lägenheten - suck (okeeeej då)
Träffa Ruby - YEAJ
Träffa Tilly och TRÄNA på SATS - Oyeah
Köpa hem frukt - dille på passionsfrukt just nu

Mmmm, det är väl bara att sätta igång